Väntar på bussen, slutade tidigt igen, njuter av hösten och känner mig sådär allmänt glad och lite pirrig för nu är det äntligen bestämt att min nya ponny kommer hem till oss denna helgen! På fredag är det exakt 4 år sedan Dave åkte till sitt nya hem, har inte slutat saknat honom en sekund men att jag får hem min alldeles egna nya ponny samma helg kanske kan betyda tur? Ja vi får väl se, längtar så jag spricker iaf!